111026

Jag har kommit på en sak. Mitt humör blir sämre med dagen. Vaknar, går till jobbet och är på gott humör, slutar tidigt och fortfarande nöjd med livet, men sedan händer det... ju längre dagen går, ju ondare jag får - desto surare blir jag. Stackars min make. Han träffar ju mest mig på kvällen, då jag är som ett monster.
MEN idag bestämde vi att ta en lunch på "vår" nepalesiska restaurang. Och han blev nog chockad över att jag kan vara så glad. Eftersom att han inte har sett mig så fridfull på länge. Vi får boka in fler dejter dagtid då jag fortfarande är pigg och harmonisk. Det var mysigt att mötas upp på stan och promenera hand i hand till lunchstället. Vi åt gott, drack kaffe och gick lite i affärer innan jag åkte hem och han åkte för att fika med vän. Så nu när han kommer hem i eftermiddag och jag kanske råkat halka ner lite i humöret kan han bara tänka tillbaka på lunchen och intala sig att: "min fru kan vara glad och snäll".... he he.
Det är svårt att hålla humöret uppe när man har ont Ö V E R A L L T ! Fast så stannar jag upp och inser att om cirka 11 veckor är hon hos oss i fysisk person. En liten tös att pussa och lukta på. Mmmm...

Hjärtat

Nakenchock!

Helg alltså! Herregud så skönt. Tror det är ledigt för mig på måndag också.
Veckan har gått ganska segt. Nu är det 12 veckor tills tösen i magen kommer (om det blir som beräknat) och väntan är SEG! Men för allt i världen - stanna där inne ett par veckor till, minst. Helst till januari. Jag är inte beredd.
Jag råkade köpa ett lypsyl med pärlskimmer, oh så fult! Känner mig som en tant. Puss och hej.

Helgen och en ledig måndag resulterar i detta:

Redan fredag igen. Känns i hela kroppen att 50% gör mycket bättre än heltid. Igår var jag hos sjukgymnast tillsammans med alla pensionärer som stod och drog i gummiband. Hon konstaterade att fogarna är struliga och att den "andra" ryggsmärtan och sammandragningarna beror på stress... Typ. Och tufft klimat på jobbet. Om 1,5 vecka ska jag dit på akupunktur. Undrar om det fungerar på mig. En nål i skallen kanske vore något..?! Då kanske jag iallafall blir kvitt alla hjärnspöken.

Nu är det årets bästa månad. Höst deluxe är oktober. Imorse var det minusgrader och det är så mysigt med fingervantar och halsdukar. Varför försökte jag lura i mig själv att jag gillar sol och värme under sommaren? Jag försökte nog intala mig själv det för att inte verka bäng i andras ögon. I år längtar jag efter julen också. Delvis. Men jag längtar till första julen i lägenheten. Första julen som familjen kommer till oss. Eftersom att jag obviously är för tjock för att sätta mig på ett tåg till Tenhult i jul. Fast vem vet - bebis kanske redan kommit då? Man kan ju faktiskt aldrig veta.

Nu ska jag fika med bästa Camila. Här kommer lite av de senaste dagarnas bilder:

Några bilder från senaste veckan. Lite Oslo, lite mage.

Jag är nog världens roligaste människa just nu... Jag sover, jobbar och gnäller. Roooligt! Igår kväll somnade jag som vanligt runt åtta-snåret i soffan och ligger där däckad tills min fantastiska M väcker mig och hjälper mig in till sängen. Då har han fått ta hand om allt hemma. Disk och tvätt och annat. Bästa man!
I måndags var jag hos barnmorskan på kontroll. Där mätte vi magen, den låg lite under genomsnittskurvan. Men det viktiga var att jag följde min egen kurva. Har äntligen (!!) gått upp ett par kg i vikt. Ofta man säger äntligen till det!? Men iallafall - nu är det bra med fläbb. Fick också lyssna på bebis hjärta. Och bästa nyheten... Jag lyckades argumentera mig ur att ta stick i fingret. Hatar blodprov i fingret. Kan leva med nålar anywhere men inte sticka fingret. Dessvärre skickade hon mig till läkaren som nu sjukskrivit mig på 50% från och med måndag.

Annars då?